Reboot

Ja, jag ger mig på det igen. I slutet av 2009 fick jag den fåfänga idén att starta en sådan häringa offentlig dagbok och tröttnade stenhårt efter tre inlägg. Måhända motivationen visar sig annorlunda den här gången, måhända jag har glömt hela konceptet om tre veckor, den som lever får se.

Min förra blogg hette Strauss ex Machina, vilket dessutom råkar vara titeln på mitt musikaliska soloprojekt. Det duger inte att använda samma etikett på multipla uttrycksmedel i dessa strikt kontrollerade tidevarv, så jag plockade en annan gammal ordlek ur den antikosmiska hatten och här är vi nu.

Jag har goda skäl att tro att det här projektet kommer att leva upp till den gamla visdomen "han har ingenting att säga och han gör det hela tiden".

Det är likväl min förbannade rättighet. Än så länge. Ja, Ask, Bodström med minions, jag talar till er.

Det kan till och med utveckla sig så otippat att jag nedtecknar skrifter som både blir tänkvärda och underhållande. Vilken jävla grej det skulle vara. Jag lovar ingenting.

Layouten på det här åbäket måste redigeras. En sak i taget.

Nu har jag inte tid med det här längre, plikten kallar.

Hail Eris.

//J.